Alexandra Giertz, kommunikationsansvarig på Moderna Museet Malmö

H•G: Vad är mest spännande med ditt nya jobb?

A.G: Moderna Museet Malmö är en del av Moderna Museet som funnits sedan sent 50-tal. Organisationens historia, omfattande konstsamlingar av och kapacitet att förmedla konstupplevelser tycker jag är helt fantastisk. Samtidigt har Moderna Museet Malmö en unik situation som ett nytt museum (öppnade 2009), placerat i en stad och en region som sjuder av energi, nytänkande och mångfald. I skärningspunkten mellan kunskapsfylld tradition och nyfiken förnyelse triggas jag allra mest.

H•G: Hur tror du museets position som plats förändras framöver?

A.G: Det är väldigt roligt att göra tankeexperiment kring vad ett konstmuseum kommer att vara om fem år. Med den digitalisering av visningar och programpunkter som skett under året tror jag att framtidens museum kommer att vara både en fysisk och virtuell plats – med utställningar curerade på olika sätt för olika kanaler.

Om jag får drömma lite så hoppas jag att det fysiska museet även kommer att kunna erbjuda det rakt motsatta – rum där man är helt nedkopplad från digital kommunikation och istället får en chans, i ett ibland kanske på gränsen till överdigitaliserat samhälle, att bara översköljas av konsten utan yttre distraktioner.

H•G: Vad vill du göra, som kommunikationsansvarig på museet?

A.G: Jag ser fram emot att arbeta med olika projekt som syftar till att i ännu högre grad väcka intresse för museet som plats för alla och konst som något som kan ge upplevelser på olika plan. Modern och samtida konst kan ibland uppfattas som svår – jag tror att det är vanligt att tro att det krävs bakgrundskunskap för att förstå konst eller se på konst på ”rätt” sätt. Jag vill att vi ska bli ännu mer inkluderande i vår kommunikation och lyckas visa att museet är en plats för spännande möten, energiinjektioner, nya tankar, visuella lyckosprång och inspiration – var du än är i livet och vilken historia du än bär på.

H•G: Vart kommer du från innan du hamnade här?

A.G: Jag har tidigare varit marknadsansvarig för Cullbergbaletten och arbetat framför allt internationellt med marknadsföring och PR i olika delar av världen. 2013 flyttade jag med min familj till Indien där vi bodde i några år innan vi 2016 flyttade till Förenade Arabemiraten. I Indien startade jag ett kläd- och skomärke som jag drev fram till sommaren 2020 då vi flyttade tillbaka till Sverige och bosatte oss i Skåne. Under åren utomlands plockade jag också upp studier i konstvetenskap på distans till Uppsala universitet och kompletterade min tidigare examen i strategisk kommunikation med en fil kand i konstvetenskap.

Drömutställningar: En dröm – och något som Moderna Museet redan arbetar med –  är fler utställningar med konstnärer från andra delar av välden än väst. Jag känner mig enormt priviligierad som har fått chansen att uppleva mycket spännande konst i både Indien och Mellanöstern och blivit strakt berörd av konstens kraft i samhällen i förändring.

Peter Westrup, Photographer, Malmö, Sweden

Westrup (1974) is a Malmö based photographer who has documented the city’s change and modernization with his camera since the late 1990s. He has a broad spectrum of assignments, both commercial and self-initiated projects.

A hard working photographer when it comes to capturing human presence and personality in portraits. His field of work is both local and international, where both natural images and people’s everyday lives are documented. It turns out he also do assignments for advertising, editorial, products and some food as well.

He is now a part of our studio at Davidshall and we do look forward to exiting project together upcoming spring. We do love that Peter has one foot int the modern digital world of photography and the other in the more traditional part of the craft. Along with him came also his photo lab and we do love the smell of liquids from the darkroom and the Ilford photopaper boxes that lays around the office.

He currently has a small exhibition showing the eastern port of Malmö, documented through his lens. Can be seen in the windows at Davidshall until February 2020. Find his work on www.peterwestrup.se and his world on Instagram/peterwestrup

Jes Fernie, Independent curator, UK

H•G: How do you summarize your curatorial work, overall and for Råängen?

J.F: I work with artists, architects, thinkers, developers, priests, taxi drivers, choirs, farmers, developers and writers to make interesting things happen in public space. I’m interested in an expansive approach to contemporary art and culture that creates opportunities for a broad range of people to think about, get involved in, or just see art in their public realm.

Photo: © Peter Westrup

For Råängen this involves working with Lund Cathedral and White Arkitekter on a long term commissioning programme that will establish a foundation for their development in Lund. I’m really excited about the potential for this programme to create a unique blueprint for thinking about urban expansion and the role the art and culture can play in this. Also, I LOVE working in Sweden!

H•G: Some words about amazing upcoming “And We Are Everywhere” from your heart?

J.F: When Nathan Coley and I first discussed the idea of presenting the concept for And We Are Everywhere to the representatives from Lund Cathedral, we genuinely had no idea whether they would go for it. It is a bold and potentially contentious work that raises all sorts of interesting, current issues about faith, the Church’s role in society, homelands. It is wonderful to be working with clients who are so committed to ideas and conversation.

H•G: What project are you most proud of, and why?

J.F: Recently, I’ve been enjoying working with fiction writers who have written short stories related to commissions or projects I’m curating. For example, Joanna Quinn wrote an incredible story about a scientist living on a boat in a flooded landscape with her daughter, in an apocalyptic near future, for a project called ‘Flood House’ that I worked on last year. It added an incredible dimension to the project – a magical, fictional space opened up, which made me realise the power of narrative in the projects I work on. I’m now working with Holly Corfield Carr on a story about enclosure, family and bad decisions. Loving it!

H•G: Future dream project?

J.F: Spending so much time in Sweden over the last year and half has led me to dream about working more there. In a parallel universe, I live in one of those gorgeous, smooth pull-out draws at the Skissernas Museum in Lund. I get to sneak around at night with a flash torch, whispering to the ghosts of artists long dead and creating scurrilous connections between the work of those still living.

H•G: Best exhibition/most interesting artist right now?

J.F: I’ve just discovered Lisa Brice’s work in the Art Now room at Tate Britain. She messes with Degas, Picasso, Manet, and directly responds to two paintings in the Tate collection by William Rothenstein and John Everett Millais. Limp, passive, lugubrious women become active, weird sexy and BLUE (a reference to the Blue Devil in Trinidadian carnival). I reckon Angela Carter would have LOVED this show.